och jag känner att jag mår svinbra! jag har massa vänner som jag älskar och umgås med.
jag lär känna nya människor och får ibland känna den där sköna känslan i magen av välbehag och nervositet.
allting känns bra, jag har inga problem för stunden och, ja allt känns bra!





Men lika snabbt så släcks det ner och jag känner att jag skiter i allting, det går ändå åt skogen! Jag vill inte umgås eller känna nya människor för de försvinner lika snabbt eller så är den där känslan av nervositet bara irriterande och kan inte försvinna. "att man aldrig kan känna sig självsäker", tänker man.


Just nu ligger jag mitt emellan, jag känner nervositeten men samtidigt självsäker, "vad är det värsta som kan hända egentligen?" tänker man då.
Jag får se hur jag mår imorgon, lite svårt att förklara hur jag menar men ni kanske förstår.

tjarå!