Jag vaknar upp kvart över nio med solen i ögonen, hela mitt rum ser jättefint ut och jag vill bara ligga kvar och sova. Tyvärr är jag ju sjuk så jag var så täppt i näsan att jag var tvungen att stig upp. Jag går ner för trappa och ser Viggo ligga i hallen på alla skor och snarka. Sen börjar han småskälla lite också så han måste ha drömt.

Jag går till pannrummet för att sätta på mig mina gympakläder- det är det första och näst sista lektionen vi har idag.

Jag går in i Kelas gamla rum och slår på datorn, då ser jag att Alex har brett ut sig över hela sängen och sover. Jag skymtar Tures svans under sängen och när han ser mig så ahr han så bråttom upp att han råkar slå sitt beniga huvud i sängen. han skravlar sig fram till mig och gäspar och sträcker på sig och gäspar igen. Han hoppar upp i min famn och är otroligt nog riktigt kramgo.

Mysig dag. Hoppas att den fortsätter lika bra, idag när ajg kommer hem från skolan ska jag ta och skriva klart den där rapporten, den ska ju faktiskt vara inlämnad imorgon. Jag har bara diskussionen kvar- men jag har fastnat totalt! På förra rapporten så gick det svinsnabbt att göra det, men nu så händer ingenting på skärmen. inte ett ord.

Liten glädjedödare där. Nä, nu ska jag fixa håret och lyssna musik. Det kanske händer att det blir någon dans också, om jag inte dör av utmattning. Det är konstigt hur dålig lungkapacitet man får när man är sjuk, jag tar ett dubbelsteg i trappan och är helt slut.

Jo, och för er som inte förstod: jag har sovmorgon till 12.25. Alltså måste jag börja gå till skolan fem i tolv. SKÖNT!

Bara för att jag kom och tänka på låttextsraden; För alla gånger som vi dansat och sjungit med fast ingen kan

Så blir detta dagens låt- Familjen – Det Var Jag